Till min stora glädje regnade det hela dagen, nästan. Två timmar före festen upphörde regnet och den j-vla solen tittade fram. Hade närt en förhoppning hela dagen om att slippa sitta i lekparken och umgås. Ja, ja det var ju bara att bita i hop och gilla läget. Vi helgrillade entrecote och gjorde potatisgratäng med grannarna. För att lindra det hela lite plockade mannen fram en flaska gin som vi fått i inflyttningspresent. Mja, jag kan inte påstå att det var särskilt gott, men när det började badas i grannpoolen och somliga herrar var tvungna att spatsera med blöt, bar och ångande överkropp, var det nödvändigt att ta till ginen för att stå ut. Årets gårdsfest i ett nötskal!
Idag är det som vanligt dagen efter kvällen före och det var väldigt tyst på kvarteret i morse. Själv var jag väl lika trött som alla andra, men hade avtalat tid med min joggingpolare, så det var bara att ge sig ut i spåret. Vi tog oss runt även om det kändes som en nära döden upplevelse. Men en sak är säker, nu när hösten är här och man måste krypa i långbrallorna igen, konstaterar man snabbt att det måste bli många långa varv i spåret för att inte få syrebrist när man knäpper byxorna.
Som jag ser det finns det två saker man kan göra när man lider av syrebrist av att kläderna krympt i garderoben.
SvaraRadera1. man kan motionera
2. man kan köpa nya kläder som passar och sen sjunka ner i soffan och drömma om att det är sant när Morrissey sjunger You're the one for me, Fatty.